fredag 1 maj 2009

Dockan Comedy

Var på Dockan i onsdags och skojade. Det var en fin kväll och mycket folk hade letat sig till Elephanten. Verkar som om herrarna Andersson fått bra snurr på verksamheten. Kul med en välfungerande rookie/testanyttklubb! Jag fick nöjet att runda av kvällen men innan dess njöt jag bl.a. av Kalle Linds riff kring Arne Weise och Jörund Larsen som var felfri den här kvällen. Min tanke var att testa mycket nytt och jag hade en bra vibb i kroppen, hade repeterat in materialet bra och kände att jag skulle ut och surfa. Det blev inte riktigt så, och när jag gick av hade jag en känsla av att det gick sådär. Jag började med ett par hundskämt ur min fatabur för att mjuka upp publiken och sen var det i princip bara nya grejer. Körde 18 minuter men då var det också en hel del publiksnack. Lyssnade på min inspelning av det hela och i efterhand så får jag ändå vara nöjd. Det var bra skratt rakt igenom och när det inte blev skratt så gjorde jag något bra av det då också, även om jag inte riktigt gillar mig själv när jag mjölkar skratt ur det som inte var så bra. Men som någon som läst retorik sa: Det spelar ingen roll hur man gör det om man lyckas övertyga publiken...

Att ta med mig: Rutinerna om östeuropeiska turistfilmer och om Gliese 481.

Efteråt blev det lite eftersläckning med Kalle på ett litet tapas-ställe på Adelgatan, där vi också fick en pratstund med en spanjor som flytt militärtjänsten på 70-talet men ändå på något vis ville försvara Franco. Mystiskt. Jag är inte facist, men...

Inga kommentarer: