torsdag 9 april 2009

Ungdomarna är det viktigaste vi har

Om du håller på med ståuppkomik så kanske du bloggar. Och om du bloggar så gör du det kanske för att berätta att det går bra för dig. Att du har en massa gigg hela tiden och vilka andra komiker du träffar. Jag är väl inget undantag. Ett projekt som jag däremot inte med bästa vilja i världen kan kalla för lyckat var när jag och Marcus skulle hålla workshops i ståuppkomik för ungdomar. Det var i höstas som vi blev kontaktade av en kille som jobbade som projektledare för ett sorts aktivitetshus för ungdomar i högstadieåldern. - Vill ni hålla workshops? Lära ut ståupp till kids? Det lät roligt. Lite grann av en utmaning, javisst, men det skulle vi säkert klara av. Vi möttes några gånger innan och diskuterade förutsättningarna, och så en söndag eftermiddag drog vi igång.

Vi hade försökt förklara hur viktigt det var att deltagarna verkligen var genuint intresserade av ståupp, men det kändes mer som om alla som var där den dagen föstes ner i källaren utan urskiljning. Marcus och jag hade förberett med ett par videoklipp som vi tänkte diskutera och lite korta övningar. Det visade sig ganska snart att det inte riktigt skulle bli nån workshop i traditionell mening. Mer ett försök från vår sida att hålla nån slags styrfart över huvud taget. Det kändes som om alla ungdomarna hade minst en bokstavskombination. Plus att de triggade varandra till att va lite extra tuffa och nonchalanta mot oss. Efter ett tag fick vi de som inte var genuint intresserade att gå upp en våning och göra andra saker. Vi gjorde några enkla övningar och så var det tack och hej. Marcus och jag hade verkligen ansträngt oss för att det inte skulle kännas som en föreläsning, men det första som en av ledarna sa efteråt var - man kanske ska göra det lite mindre likt en vanlig lektion.

Vi sa hej till ledarna och bestämde att vi skulle höras och utvärdera kvällen och planera framåt. Vi hörde aldrig av oss. Det gjorde inte de heller. Känslan av misslyckande var uppenbarligen ömsesidig.

2 kommentarer:

Marcus Johansson sa...

Jag träffade en av ledarna igårkväll i dörren till Inkonst. Vi sa att vi "skulle höras".

Fritte Fritzson sa...

Bra, då är kontakten inte helt död. Såhär ett halvår senare.